Allemansrätten

Här sitter jag och filosoferar på en av naturen skapad, perfekt tallstol ute på Gålö naturreservat.

Rätten att få röra sig fritt i naturen – vandra, campa, paddla kajak, plocka blommor/svamp/bär – är en ynnest och kanske något som vi svenskar tar för givet.

Begreppet allemansrätt upprättades efter andra världskriget då myndigheterna ville underlätta för stadsborna att komma ut i naturen. Sedan 1994 är allemansrätten inskriven i en av Sveriges fyra grundlagar. Naturvårdsverket sammanfattar allemansrätten i orden ”Inte störa – inte förstöra”.

Allemansrätten i Sverige, Finland och Norge grundar sig på en gemensam tradition, men rättigheterna kan skilja sig något mellan länderna. Det är långt ifrån alla länder som har allemansrätt. I dessa länder brukar det finnas områden i statlig eller kommunal ägo där en kan vandra fritt, t ex nationalparker.

Allemansrätten ger oss rätt att tillfälligt uppehålla oss på privat mark för att där till exempel plocka bär, svamp, åka skidor eller att med båt tillfälligt lägga till vid en brygga. Med rätten följer naturligtvis krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, markägare och andra människor.

Ibland kan det vara svårt att tolka allemansrätten eftersom reglerna delvis är föråldrade och är knutna till vad som var viktigt förr i tiden. Att samla ollon i naturen var t ex inte tillåtet förr då de var av stort värde. Är du osäker på vad som gäller – kontakta länsstyrelsen i ditt län. Jag skrev till dem i min region och frågade om jag fick samla kastanjer som låg på backen i en park. Det rörde sig om typ 20 st så det gick bra.

Ibland tycker jag att människor – undertecknad inkluderad givetvis – är lite dåliga på att ta eget ansvar och använda sitt sunda förnuft. Vi vill gärna att någon annan ska informera exakt om vad som gäller. Det har blivit särskilt tydligt under pandemin och restriktionerna som råder. Det är som att vi inte orkar axla friheten att tänka själva och bedöma vår egen situation. ”Res bara med kollektivtrafiken om du måste”, ”Handla ensam om du har möjlighet”. Dessa ”öppna” direktiv gör oss osäkra och otrygga, vi vill ha tydliga riktlinjer samtidigt som vi kräver vår frihet och i många fall vägrar gå med på inskränkningar.

Med frihet kommer ansvar och med rättigheter kommer skyldigheter. Vistas i naturen med sunt förnuft och respekt för allt levande.