Människan och naturen

Människan har slutat bete sig som det djur hon är, på gott och ont.

Förr förflyttade vi oss till nya platser när maten tog slut, så som andra djur fortfarande gör. Idag breder vi ut oss på bekostnad av andra varelser, vi skräpar ner, håller oss själva frivilligt fängslade bakom väggar och tak, vi skapar kulturer för att kunna inkludera och exkludera andra, och vi håller nu på att förinta den enda boplats vi har.

Vi anser att människan är den enda levande lönsamma varelsen och att våra problem kan lösas med pengar och maktstrukturer som bygger på att det finns fattiga och rika.

Kultur är något vi skapat för att kunna förstå och greppa vår verklighet. Kultur är civiliserat och strukturerat och känns positivt när det fungerar.

Vild betyder otämjd, fri och opåverkad av kulturen, men betyder samtidigt våldsam, okontrollerad, oberäknelig och opålitlig. Detta känns skrämmande för oss idag. Men vilda djur har oftast bättre förutsättningar för överlevnad än sin tama motsvarighet. Det vilda är mer komplext och långsiktigt och innebär därför en ökad förmåga att hantera förändring.

Ju mindre tämjt ett djur är desto bättre intuition. Vår intuition blockeras om vi är allt för drivna av vilja och det finns stora skillnader mellan vilda och tama djur. Tamdjur avlas fram för att bli lätthanterliga och fogliga men också för att ge avkastning. Tillslut klarar de sig inte i det vilda som är deras naturliga tillstånd, de blir helt beroende av människan vilket skänker oss tillfredställelse och känsla av makt. Att kontrollera det vilda.

Människan tycks vara det enda djur som inte längre naturligt vet sin plats i ekosystemet. Är det därför vi hela tiden söker efter något? Vårt hem, vår plats.