Rackarungens

Sommarsolstånd

Så fort morgonen gryr påbörjar gudinnan Sol sin färd över himlavalvet, dragen av hästarna Arvaker och Allsvinn i sin solvagn.

Här färdas hon alla dygnets ljusa timmar för att sedan skynda vidare till sin nattliga färd genom underjorden. En kamp mellan ljus och mörker, gott och ont, ordning och kaos. I den egyptiska mytologin är det solguden Ra som styr solen i form av en båt. Vid dagens slut försvinner solbåten ner under jorden där solen utkämpar en kamp mot den jättelika ormen som varje natt försöker svälja solbåten. Denna myt satte skräck i människor förr, som aldrig kunde vara helt säkra på att morgondagen åter skulle gry efter natten.

Idag är det sommarsolstånd, årets längsta dag och kortaste natt. Förr trodde människor att solen stod helt stilla denna dag. Det är sällan som sommarsolståndet (som i princip alltid infaller den 21 juni) och den svenska mugglarmidsommarafton infaller samma dag, men just i år är det så. Nu är naturen extra magisk och kraftfull.

Det kommersialiserade midsommarfirandet redan är ganska hednisk, så många av de som följer årshjulet brukar fira sommarsolståndet traditionellt. Jag firar solen och grönskan genom att ”maja”, dvs smycka mig själv och verandan med löv och blommor. Ibland blir det majstång i varierande storlekar och utföranden. Midsommarkransen sparas till julbastun och vintersolståndet.

Jag passar också på att lägga solen på burk genom att samla Johannesört. För den som vill bli av med sina bekymmer går det bra att göra en trollpåse med lavendel, kamomill och johannesört. Lägg alla dina sorger och smärtor i den, knyt ihop med ett rött snöre och bränn den på majbålet.

Låt klocktid bli underordnad din och naturens tid. När vi följer naturens skiftningar mellan ljus och mörker balanseras melatonin- och kortisolnivåerna på ett naturligt sätt. Glöm inte att rulla dig i daggen vid midnatt och håll utkik efter ställen där gräset tycks onaturligt grönt, där kan du få en skymt av älvor som dansar…